För en svensk idrott fri från rasism och utanförskap
Rapport från konferensen Att bekämpa rasism och utanförskap inom och genom idrotten i Sverige
Hur kan svensk idrott bli mer inkluderande och aktivt motverka rasism? Den 28 augusti 2024 samlades nästan 60 deltagare från idrottsföreningar, akademi, kommuner och civilsamhälle på Folkets Hus Hallunda i Botkyrka. Genom föreläsningar, panelsamtal och workshoppar delade de kunskap, erfarenheter och konkreta förslag för en mer rättvis idrott.
Heldagskonferensen var en del av SCORE - Sporting Cities Opposing Racism in Europe, ett projekt finansierat av EU-kommissionen. SCORE arbetade för en inkluderande idrott och mot rasism, främlingsfientlighet och diskriminering inom lokala idrottsrörelser. Det svenska partnerskapet leddes av Interkulturella Städer Sverige i samarbete med Tullinge Fotboll och IFK Tumba samt med stöd av Botkyrka kommun.
En mötesplats för förändring
Evelina Lundqvist, projektledare för det svenska partnerskapet och en av dagens moderatorer, beskrev konferensen som en möjlighet att utforska nya vägar och så ett frö till en nationell mobilisering mot rasism inom idrotten. Dagen skulle ge deltagarna möjlighet att utveckla sina verksamheter, utbyta erfarenheter och formulera rekommendationer.
Konferensens andra moderator, Melissa Besara, betonade vikten av att samlas för att skapa förändring och bygga en idrottsvärld som speglar samhällets mångfald. Genom att synliggöra och motverka diskriminering kan idrotten bidra till att varje individ blir sedd, hörd och inkluderad.
Konferensen skapade en plattform för dialog och samarbete mellan många olika aktörer. Ambitionen var att lägga grunden för en starkare och mer samordnad insats mot rasism och diskriminering inom svensk idrott.
Idrotten som mötesplats i ett segregerat samhälle
Konferensen inleddes av Helena Rojas, människorättsstrateg i Botkyrka kommun, Linus Söderling, biträdande förvaltningsdirektör för kultur- och fritidsförvaltningen i Botkyrka, och Amani Loubani, kommunalråd i Malmö stad.
Linus Söderling lyfte idrottens betydelse som mötesplats i ett samhälle där människor ofta bor och går i skolan åtskilda. I Botkyrka kan idrotten vara en av få platser där människor faktiskt möts. Kommunens rika och mångfacetterade föreningsliv är därför en viktig tillgång i arbetet för inkludering och mot utanförskap.
Helena Rojas berättade att Botkyrka kommun har varit medlem i Europarådets nätverk Intercultural Cities sedan 2010. Arbetet utgår från att mångfald ska betraktas som en tillgång och att alla invånare, oavsett bakgrund, ska kunna delta och påverka. Ett interkulturellt arbetssätt handlar inte enbart om att tolerera olikheter, utan om att aktivt skapa möten, dialog och gemenskap mellan olika grupper.
Amani Loubani reflekterade över hur polariserad diskussionen om rasism kan vara. Medan vissa ifrågasätter om rasism finns, ser andra den som en central orsak till ojämlikhet. Hon betonade att rasismens effekter är verkliga och påverkar många människors vardag. För att hitta fungerande lösningar behöver vi lyssna på olika erfarenheter och förstå hur våra verklighetsbilder påverkar de åtgärder vi föreslår.
En nulägesanalys som grund för fortsatt arbete
Neda Khezerian från Changers Hub och Changers Sports modererade ett samtal om nuläget för rasism inom idrotten. I panelen deltog Jesper Fundberg, lektor vid Malmö universitet, René León Rosales, forskningsledare vid Mångkulturellt centrum, samt David Gerges och Erik Hall från Stockholms basketbollförbund.
Jesper Fundberg beskrev hur rasism inom idrotten kan ta både tydliga och subtila former. Den behöver inte alltid bestå av avsiktliga handlingar för att få skadliga konsekvenser. Forskning visar exempelvis att spelare kan bedömas och bemötas olika beroende på hudfärg. Rasism måste därför förstås både som ett individuellt och ett strukturellt problem.
En viktig utgångspunkt är att tydligt definiera vad rasism innebär och öka kunskapen om dess olika uttryck. Det behövs också mer forskning och ett aktivt arbete för att förstå och förändra de maktstrukturer som påverkar idrottare på alla nivåer.
René León Rosales beskrev rasism som en strukturerande kraft i samhället. Om rasism skapar ojämlika möjligheter till deltagande i samhället i stort, finns samma strukturer även inom idrotten. Han drog paralleller till skolan: båda är miljöer där unga formas och där ojämlikhet riskerar att återskapas om ingen aktivt arbetar emot den.
David Gerges betonade att idrotten inte bara handlar om det som sker på planen. Ledares, föräldrars och förebilders agerande formar kulturen runt laget. För att åstadkomma verklig förändring behöver även beslutsfattandet på högre nivåer förändras så att mångfald genomsyrar hela idrottsrörelsen.
Erik Hall framhöll behovet av trygga miljöer där spelare, ledare och föräldrar vågar tala öppet om rasism och diskriminering. Öppna och ärliga samtal behövs för att problemen ska kunna identifieras och hanteras gemensamt.
Krav och förväntningar på idrottsföreningar
Ett panelsamtal om idrottsföreningarnas ansvar samlade Bojan Brstina från Antidiskrimineringsbyrån Stockholm Syd, Siyamend Freyschuss Turanli från Tullinge Fotboll och Yafet Lemessa från Riksidrottsförbundet. Neda Khezerian modererade samtalet.
Bojan Brstina förklarade att lagstiftning inte är tillräcklig för att förändra djupt rotade normer och beteenden. Föreningsfriheten ger idrottsföreningar stor självständighet, men innebär inte en rätt att diskriminera. Föreningarna har ett moraliskt och etiskt ansvar att skapa verksamheter fria från rasism och kränkningar.
Siyamend Freyschuss Turanli betonade att föreningar behöver gå längre än lagens minimikrav. Arbetet får inte enbart vara reaktivt när något redan har hänt. Det behövs tydliga strategier, utbildning och ett långsiktigt engagemang för att bygga en kultur där alla känner sig trygga, sedda och välkomna varje dag.
Yafet Lemessa beskrev behovet av mer konkreta styrdokument mot rasism inom svensk idrott. Övergripande värdegrunds- och inkluderingsdokument finns, men tydliga policyer med direkt fokus på rasism behöver utvecklas. Medlemsorganisationernas engagemang är viktigt för att driva frågan framåt.
Riksidrottsförbundet och andra centrala aktörer behöver samtidigt ge föreningarna verktyg, utbildning och resurser. Ett nätverk där föreningar delar erfarenheter, utmaningar och framgångar kan bidra till kontinuerligt lärande och hållbar förändring.
Neda Khezerian sammanfattade att föreningar behöver ta ett djupare ansvar än att enbart följa regler. Ett verkligt förändringsarbete kräver proaktiva strategier, öppen dialog och ett lyhört bemötande av de medlemmar som upplever diskriminering.
Kollage med bilder från konferensen.
En handbok med praktiska verktyg
Efter lunch presenterades Handbok för att bekämpa rasism och diskriminering på grund av hudfärg på lokal nivå inom idrotten. Handboken utvecklades inom SCORE och författades av Nuria Lores och Jesús Migallón.
Evelina Lundqvist presenterade handboken som ett praktiskt stöd för lokala myndigheter, särskilt kommuner, i deras arbete med att stärka idrottsföreningarnas antirasistiska arbete. Den innehåller riktlinjer och strategier för utbildning, rapportering och hantering av diskriminerande incidenter samt för ekonomiskt och praktiskt stöd till föreningar.
Handboken innehåller även exempel på framgångsrika initiativ från andra kommuner. Den kan användas som grund för policyer och långsiktiga strategier som både hanterar incidenter och förebygger rasism genom att bygga en hållbar inkluderande kultur.
I den efterföljande workshopen diskuterade deltagarna hur handbokens idéer kunde omsättas i deras egna organisationer. Fokus låg på konkreta handlingsplaner och strategier.
Goda exempel gav inspiration
Under dagen presenterades exempel från organisationer och verksamheter som arbetar aktivt mot rasism och utanförskap. Medverkade gjorde Gustavo Nazar och Alejandra Pizarro Correa från Malmö stad, Aisha Trokic från Rei Kampsport, Collins Luther Zola från Flemingsberg United F.C., Natsnet Kiflemariam från Botkyrka kommun och Elif Cigel från Ungdomsfullmäktige i Botkyrka.
Natsnet Kiflemariam, barnombudsman i Botkyrka kommun, berättade om kommunens arbete med att utveckla en kravställan för föreningar. En sådan kravställan tydliggör de värderingar, riktlinjer och standarder som verksamheter förväntas följa. Den kan innehålla policyer, konkreta åtgärder och uppföljning för att säkerställa en trygg och inkluderande miljö.
Collins Luther Zola beskrev hur Flemingsberg United F.C. skapar en meningsfull fritid för unga med olika bakgrunder. Föreningen arbetar aktivt för en miljö där alla känner sig sedda och hörda. Han lyfte också betydelsen av separatistiska rum där unga från marginaliserade grupper kan känna trygghet, bygga gemenskap och stärka sin självkänsla.
Aisha Trokic berättade om Rei Kampsports inkluderande arbete. Kampsport handlar inte bara om fysisk träning, utan också om respekt för andra och för sig själv. Genom att rekrytera fler kvinnliga tränare, anordna prova-på-pass och använda riktad kommunikation har verksamheten nått och behållit fler tjejer.
Hon betonade också behovet av trygga idrottsmiljöer för personer som bär slöja. Ingen ska behöva kompromissa med sin identitet för att kunna delta. Ett verkligt inkluderingsarbete kräver att normer och fördomar aktivt utmanas.
Gustavo Nazar och Alejandra Pizarro Correa presenterade Grundskolefotboll mot rasismer i Malmö. Initiativet använder fotboll, utbildning och barnrättsarbete för att motverka rasism, diskriminering och främlingsfientlighet bland barn och unga.
Genom turneringar, träningar och workshoppar får elever med olika bakgrunder mötas och bygga relationer. Barns och ungas egna berättelser står i centrum. Arbetet genomförs tillsammans med skolor, kommunen, idrottsföreningar, ungdomsorganisationer, ideella organisationer och föräldrar. Malmö FF är en av samarbetspartnerna och bidrar med träningar, turneringar och utbildning för skolpersonal och tränare.
Kollage med bilder från konferensen.
Från insikter till gemensam strategi
Konferensen avslutades med en workshop ledd av Melissa Besara och Evelina Lundqvist. Deltagarna arbetade i temagrupper med att formulera gemensamma mål och strategier och omsätta dagens lärdomar i praktiken.
Många efterfrågade mer strukturerad utbildning och bättre stöd till idrottsföreningar. Tydliga riktlinjer och praktiska verktyg behövs för att skapa förändring på gräsrotsnivå. Deltagarna lyfte också behovet av stärkt samverkan mellan föreningar, kommuner och andra samhällsaktörer.
En återkommande önskan var att mobilisera arbetet nationellt. En gemensam rörelse kan ge större tyngd åt lokala initiativ, sprida fungerande metoder och bidra till ett mer samordnat arbete i hela landet.
Unga behöver involveras direkt och få inflytande över de strategier som utvecklas. De som själva möter rasism i vardagen måste stå i centrum när lösningarna formuleras. Gemensamma plattformar för erfarenhets- och kunskapsutbyte kan stärka arbetet ytterligare.
Fem slutsatser från dagen
1. Utbildning och medvetenhet
Föreningar och kommuner behöver kunskap och verktyg för att identifiera och motverka rasism. Det kräver återkommande utbildning för spelare, ledare, tränare och föräldrar.
2. Proaktivt ledarskap och ansvarstagande
Ett starkt och inkluderande ledarskap ska bygga en trygg och rättvis miljö från grunden. Föreningar behöver tydliga policyer och strategier och får inte vänta tills en incident redan har inträffat.
3. Samarbete och nationell mobilisering
Föreningar, kommuner och andra samhällsaktörer behöver samordna sina insatser. En nationell rörelse kan stärka lokalt arbete och skapa ett mer enhetligt arbete mot rasism.
4. Ungas röster och delaktighet
Barns och ungas erfarenheter måste tas till vara. De ska ha inflytande över beslut och lösningar som berör deras vardag inom idrotten.
5. Konkreta verktyg och uppföljning
Det behövs tydliga riktlinjer, rapporteringssystem och praktiska verktyg. Insatserna måste följas upp och utvärderas kontinuerligt för att leda till verklig och varaktig förändring.
“Ungdomarnas röster måste stå i centrum när vi utformar lösningar.”
Vägen framåt
Konferensen visade att det finns ett starkt engagemang för en idrott fri från rasism och utanförskap. För att viljan ska leda till förändring krävs samordnade insatser, tydligt ledarskap, tillräckliga resurser och ett långsiktigt ansvar från hela idrottsrörelsen.
De samlade rekommendationerna från konferensen
Källa: Interkulturella Städer Sverige (ej aktiv)
